Säkerhetspolitik

Övergripande frågor

Regeringen konstaterar i den utrikespolitiska deklarationen 2026 att vi befinner oss i en brytningstid. Den säkerhetspolitiska arkitektur, de internationella spelregler och den fria handel som har gjort länder som Sverige trygga och rika utmanas nu. Utskottet instämmer i detta.

Det sammansatta utrikes- och försvarsutskottet behandlade hösten 2024 de säkerhetspolitiska delarna av beslutet om totalförsvaret för perioden 2025–2030 (prop. 2024/25:34, bet. 2024/25:UFöU1). Det sammansatta utskottet konstaterade då att Rysslands invasion av Ukraina är den mest omfattande militära aggressionen i Europa sedan andra världskriget och att den regelbaserade världsordning som etablerades efter andra världskriget med FN-stadgan som grund utmanades. Utskottet instämmer i detta och vill understryka vikten av fortsatt stöd till Ukraina, såväl politiskt som militärt och ekonomiskt.

Utskottet välkomnar att det framgår av det försvarspolitiska beslutet för 2025–2030 att Sverige ska fortsätta att främja grundvärden i svensk utrikes- och säkerhetspolitik. Sverige ska inom Nato liksom i EU, FN, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) och Europarådet värna en regel-baserad världsordning, den europeiska säkerhetsordningen, demokrati, frihet, mänskliga rättigheter och jämställdhet. Sverige ska även verka för genom-förandet av FN:s säkerhetsrådsresolutioner om kvinnor, fred och säkerhet i det nationella och internationella arbetet.

Utskottet välkomnar att regeringen i den ovan-nämnda propositionen om totalförsvaret betonar att kopplingen mellan klimat och säkerhet är tydlig. Utskottet instämmer i att klimatförändringar utgör ett hot i sig och att de ökar internationella spänningar och instabilitet samt fördjupar existerande konflikter. Klimatförändringarna bidrar till ökad instabilitet och nya hot såväl globalt som i Europa.

Utskottet anser liksom regeringen att politisk dialog och diplomati är viktiga verktyg för att stärka Sveriges säkerhet och främja svenska intressen. Sveriges förmåga att möta kriser, hot och antagonistiska handlingar under gränsen för ett väpnat angrepp behöver öka. Utskottet vill, liksom regeringen och det sammansatta utskottet, understryka vikten av att vi på ett sammanhållet sätt använder alla de säkerhetspolitiska instrument som står till förfogande, bl.a. politiska, diplomatiska, ekonomiska, rättsliga och militära, för att förebygga konflikter och möta antagonistiska hot mot vår säkerhet. Utskottet vill i sammanhanget också understryka vikten av samarbete för att motverka desinformation i den digitala miljön och noterar att EU-kommissionen tagit fram en uppförandekod mot desinformation, Code of Practice on Desinforma-tion.

Vad gäller motionsförslaget om en årlig skrivelse om säkerhetspolitik har utskottet avstyrkt sådana motionsförslag vid ett flertal tillfällen, senast i betänkande 2023/24:UU11. Utskottet finner ingen anledning att ändra sitt ställningstagande.

Sveriges medlemskap i Nato

Frågor om Nato har behandlats vid ett flertal tillfällen sedan Sverige blev medlem i alliansen, bl.a. i betänkandena 2023/24:UU11 och 2024/25:UU19. Utskottet anser fortfarande att det ligger i Sveriges intresse att bidra solidariskt och pragmatiskt till hela Natos säkerhet i enlighet med alliansens 360-gradersperspektiv på avskräckning och försvar. Utskottet vill i sammanhanget också påminna om att frågor om Sveriges medlemskap i Nato kommer att behandlas senare under våren 2026 med anledning av regeringens årliga skrivelse 2025/256:151 (bet. 2025/26:UU19).

Sveriges geostrategiska läge och säkerhetspolitiska intressen ska utgöra utgångspunkterna för utformningen av Sveriges roll som allierad. I detta bör ingå ett solidariskt regionalt ansvarstagande som i första hand utgår från Östersjöområdet och Nordkalotten, med den särskilda kompetens som verksamhet i dessa miljöer kräver. Utskottet konstaterar att Sveriges försvarsförmåga utgör en del av alliansens kollektiva försvar och bidrar till säkerheten såväl i närområdet som i hela det euroatlantiska området. Nato är den tydligaste manifestationen av den transatlantiska länken och den centrala aktören för europeisk säkerhet. Att Sverige tillsammans med övriga allierade upprätthåller tilltron till de kollektiva försvarsförpliktelserna är centralt för Natos avskräckning och för att bevara freden i det euroatlantiska området.

Utskottet vill även fortsättningsvis understryka att Sverige som Natomedlem ska fortsätta att främja grundvärden i svensk utrikes- och säkerhetspolitik, stå upp för folkrätten, mänskliga rättigheter och jämställdhet och vara en stark röst för rustningskontroll, nedrustning och ickespridning. Utskottet noterar att alliansens strategiska koncept från 2022 slår fast att Natos tre huvuduppgifter fortsätter att vara avskräckning och försvar, civil och militär krishantering och förebyggande av kriser, samt säkerhetssamarbete.

När det gäller Sveriges agerande i fråga om Nato och kärnvapen som lyfts fram i en motion vill utskottet anföra följande. Utskottet konstaterar liksom i sitt betänkande om Sveriges anslutning till Nato att ett medlemskap i Nato även omfattar ett åtagande till organisationens kärnvapendoktrin och den strategiska avskräckningen (prop. 2022/23:74, bet. 2022/23:UU16, rskr. 2022/23:148).

Samtidigt är Nato en mellanstatlig organisation där varje medlemsstat behåller sin politiska självständighet, och alliansen fattar sina beslut genom enhällighet. Organisationens mellanstatliga grund innebär att varje medlem behåller rätten att besluta om en eventuell utplacering av kärnvapen samt en permanent utplacering av utländska trupper på det egna territoriet. Varken Danmark eller Norge har ett förbehåll i sitt Natomedlemskap som förbjuder kärnvapen på respektive territorium. Båda länderna har emellertid gjort unilaterala deklarationer om att inte ha kärnvapen utplacerade på sina territorier i fredstid.

Utrikesutskottet konstaterade vidare i det ovannämnda betänkandet att Sveriges ansökan om medlemskap i Nato hade lämnats in utan förbehåll. Utskottet stod bakom denna hållning men ansåg liksom regeringen i propositionen (prop. 2022/23:74) att det på samma sätt som i övriga nordiska länder inte fanns skäl att ha kärnvapen eller permanenta baser på svenskt territorium i fredstid. Utskottet instämmer fortsatt i detta.

Ur avsnittet "Säkerhetspolitik" i betänkandet, som även gäller punkterna 2, 3 och 4. Läs betänkandet

Övergripande frågor

Regeringen konstaterar i den utrikespolitiska deklarationen 2026 att vi befinner oss i en brytningstid. Den säkerhetspolitiska arkitektur, de internationella spelregler och den fria handel som har gjort länder som Sverige trygga och rika utmanas nu. Utskottet instämmer i detta.

Det sammansatta utrikes- och försvarsutskottet behandlade hösten 2024 de säkerhetspolitiska delarna av beslutet om totalförsvaret för perioden 2025–2030 (prop. 2024/25:34, bet. 2024/25:UFöU1). Det sammansatta utskottet konstaterade då att Rysslands invasion av Ukraina är den mest omfattande militära aggressionen i Europa sedan andra världskriget och att den regelbaserade världsordning som etablerades efter andra världskriget med FN-stadgan som grund utmanades. Utskottet instämmer i detta och vill understryka vikten av fortsatt stöd till Ukraina, såväl politiskt som militärt och ekonomiskt.

Utskottet välkomnar att det framgår av det försvarspolitiska beslutet för 2025–2030 att Sverige ska fortsätta att främja grundvärden i svensk utrikes- och säkerhetspolitik. Sverige ska inom Nato liksom i EU, FN, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) och Europarådet värna en regel-baserad världsordning, den europeiska säkerhetsordningen, demokrati, frihet, mänskliga rättigheter och jämställdhet. Sverige ska även verka för genom-förandet av FN:s säkerhetsrådsresolutioner om kvinnor, fred och säkerhet i det nationella och internationella arbetet.

Utskottet välkomnar att regeringen i den ovan-nämnda propositionen om totalförsvaret betonar att kopplingen mellan klimat och säkerhet är tydlig. Utskottet instämmer i att klimatförändringar utgör ett hot i sig och att de ökar internationella spänningar och instabilitet samt fördjupar existerande konflikter. Klimatförändringarna bidrar till ökad instabilitet och nya hot såväl globalt som i Europa.

Utskottet anser liksom regeringen att politisk dialog och diplomati är viktiga verktyg för att stärka Sveriges säkerhet och främja svenska intressen. Sveriges förmåga att möta kriser, hot och antagonistiska handlingar under gränsen för ett väpnat angrepp behöver öka. Utskottet vill, liksom regeringen och det sammansatta utskottet, understryka vikten av att vi på ett sammanhållet sätt använder alla de säkerhetspolitiska instrument som står till förfogande, bl.a. politiska, diplomatiska, ekonomiska, rättsliga och militära, för att förebygga konflikter och möta antagonistiska hot mot vår säkerhet. Utskottet vill i sammanhanget också understryka vikten av samarbete för att motverka desinformation i den digitala miljön och noterar att EU-kommissionen tagit fram en uppförandekod mot desinformation, Code of Practice on Desinforma-tion.

Vad gäller motionsförslaget om en årlig skrivelse om säkerhetspolitik har utskottet avstyrkt sådana motionsförslag vid ett flertal tillfällen, senast i betänkande 2023/24:UU11. Utskottet finner ingen anledning att ändra sitt ställningstagande.

Sveriges medlemskap i Nato

Frågor om Nato har behandlats vid ett flertal tillfällen sedan Sverige blev medlem i alliansen, bl.a. i betänkandena 2023/24:UU11 och 2024/25:UU19. Utskottet anser fortfarande att det ligger i Sveriges intresse att bidra solidariskt och pragmatiskt till hela Natos säkerhet i enlighet med alliansens 360-gradersperspektiv på avskräckning och försvar. Utskottet vill i sammanhanget också påminna om att frågor om Sveriges medlemskap i Nato kommer att behandlas senare under våren 2026 med anledning av regeringens årliga skrivelse 2025/256:151 (bet. 2025/26:UU19).

Sveriges geostrategiska läge och säkerhetspolitiska intressen ska utgöra utgångspunkterna för utformningen av Sveriges roll som allierad. I detta bör ingå ett solidariskt regionalt ansvarstagande som i första hand utgår från Östersjöområdet och Nordkalotten, med den särskilda kompetens som verksamhet i dessa miljöer kräver. Utskottet konstaterar att Sveriges försvarsförmåga utgör en del av alliansens kollektiva försvar och bidrar till säkerheten såväl i närområdet som i hela det euroatlantiska området. Nato är den tydligaste manifestationen av den transatlantiska länken och den centrala aktören för europeisk säkerhet. Att Sverige tillsammans med övriga allierade upprätthåller tilltron till de kollektiva försvarsförpliktelserna är centralt för Natos avskräckning och för att bevara freden i det euroatlantiska området.

Utskottet vill även fortsättningsvis understryka att Sverige som Natomedlem ska fortsätta att främja grundvärden i svensk utrikes- och säkerhetspolitik, stå upp för folkrätten, mänskliga rättigheter och jämställdhet och vara en stark röst för rustningskontroll, nedrustning och ickespridning. Utskottet noterar att alliansens strategiska koncept från 2022 slår fast att Natos tre huvuduppgifter fortsätter att vara avskräckning och försvar, civil och militär krishantering och förebyggande av kriser, samt säkerhetssamarbete.

När det gäller Sveriges agerande i fråga om Nato och kärnvapen som lyfts fram i en motion vill utskottet anföra följande. Utskottet konstaterar liksom i sitt betänkande om Sveriges anslutning till Nato att ett medlemskap i Nato även omfattar ett åtagande till organisationens kärnvapendoktrin och den strategiska avskräckningen (prop. 2022/23:74, bet. 2022/23:UU16, rskr. 2022/23:148).

Samtidigt är Nato en mellanstatlig organisation där varje medlemsstat behåller sin politiska självständighet, och alliansen fattar sina beslut genom enhällighet. Organisationens mellanstatliga grund innebär att varje medlem behåller rätten att besluta om en eventuell utplacering av kärnvapen samt en permanent utplacering av utländska trupper på det egna territoriet. Varken Danmark eller Norge har ett förbehåll i sitt Natomedlemskap som förbjuder kärnvapen på respektive territorium. Båda länderna har emellertid gjort unilaterala deklarationer om att inte ha kärnvapen utplacerade på sina territorier i fredstid.

Utrikesutskottet konstaterade vidare i det ovannämnda betänkandet att Sveriges ansökan om medlemskap i Nato hade lämnats in utan förbehåll. Utskottet stod bakom denna hållning men ansåg liksom regeringen i propositionen (prop. 2022/23:74) att det på samma sätt som i övriga nordiska länder inte fanns skäl att ha kärnvapen eller permanenta baser på svenskt territorium i fredstid. Utskottet instämmer fortsatt i detta.

Ur avsnittet "Säkerhetspolitik" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 3 och 4. Läs betänkandet

Övergripande frågor

Regeringen konstaterar i den utrikespolitiska deklarationen 2026 att vi befinner oss i en brytningstid. Den säkerhetspolitiska arkitektur, de internationella spelregler och den fria handel som har gjort länder som Sverige trygga och rika utmanas nu. Utskottet instämmer i detta.

Det sammansatta utrikes- och försvarsutskottet behandlade hösten 2024 de säkerhetspolitiska delarna av beslutet om totalförsvaret för perioden 2025–2030 (prop. 2024/25:34, bet. 2024/25:UFöU1). Det sammansatta utskottet konstaterade då att Rysslands invasion av Ukraina är den mest omfattande militära aggressionen i Europa sedan andra världskriget och att den regelbaserade världsordning som etablerades efter andra världskriget med FN-stadgan som grund utmanades. Utskottet instämmer i detta och vill understryka vikten av fortsatt stöd till Ukraina, såväl politiskt som militärt och ekonomiskt.

Utskottet välkomnar att det framgår av det försvarspolitiska beslutet för 2025–2030 att Sverige ska fortsätta att främja grundvärden i svensk utrikes- och säkerhetspolitik. Sverige ska inom Nato liksom i EU, FN, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) och Europarådet värna en regel-baserad världsordning, den europeiska säkerhetsordningen, demokrati, frihet, mänskliga rättigheter och jämställdhet. Sverige ska även verka för genom-förandet av FN:s säkerhetsrådsresolutioner om kvinnor, fred och säkerhet i det nationella och internationella arbetet.

Utskottet välkomnar att regeringen i den ovan-nämnda propositionen om totalförsvaret betonar att kopplingen mellan klimat och säkerhet är tydlig. Utskottet instämmer i att klimatförändringar utgör ett hot i sig och att de ökar internationella spänningar och instabilitet samt fördjupar existerande konflikter. Klimatförändringarna bidrar till ökad instabilitet och nya hot såväl globalt som i Europa.

Utskottet anser liksom regeringen att politisk dialog och diplomati är viktiga verktyg för att stärka Sveriges säkerhet och främja svenska intressen. Sveriges förmåga att möta kriser, hot och antagonistiska handlingar under gränsen för ett väpnat angrepp behöver öka. Utskottet vill, liksom regeringen och det sammansatta utskottet, understryka vikten av att vi på ett sammanhållet sätt använder alla de säkerhetspolitiska instrument som står till förfogande, bl.a. politiska, diplomatiska, ekonomiska, rättsliga och militära, för att förebygga konflikter och möta antagonistiska hot mot vår säkerhet. Utskottet vill i sammanhanget också understryka vikten av samarbete för att motverka desinformation i den digitala miljön och noterar att EU-kommissionen tagit fram en uppförandekod mot desinformation, Code of Practice on Desinforma-tion.

Vad gäller motionsförslaget om en årlig skrivelse om säkerhetspolitik har utskottet avstyrkt sådana motionsförslag vid ett flertal tillfällen, senast i betänkande 2023/24:UU11. Utskottet finner ingen anledning att ändra sitt ställningstagande.

Sveriges medlemskap i Nato

Frågor om Nato har behandlats vid ett flertal tillfällen sedan Sverige blev medlem i alliansen, bl.a. i betänkandena 2023/24:UU11 och 2024/25:UU19. Utskottet anser fortfarande att det ligger i Sveriges intresse att bidra solidariskt och pragmatiskt till hela Natos säkerhet i enlighet med alliansens 360-gradersperspektiv på avskräckning och försvar. Utskottet vill i sammanhanget också påminna om att frågor om Sveriges medlemskap i Nato kommer att behandlas senare under våren 2026 med anledning av regeringens årliga skrivelse 2025/256:151 (bet. 2025/26:UU19).

Sveriges geostrategiska läge och säkerhetspolitiska intressen ska utgöra utgångspunkterna för utformningen av Sveriges roll som allierad. I detta bör ingå ett solidariskt regionalt ansvarstagande som i första hand utgår från Östersjöområdet och Nordkalotten, med den särskilda kompetens som verksamhet i dessa miljöer kräver. Utskottet konstaterar att Sveriges försvarsförmåga utgör en del av alliansens kollektiva försvar och bidrar till säkerheten såväl i närområdet som i hela det euroatlantiska området. Nato är den tydligaste manifestationen av den transatlantiska länken och den centrala aktören för europeisk säkerhet. Att Sverige tillsammans med övriga allierade upprätthåller tilltron till de kollektiva försvarsförpliktelserna är centralt för Natos avskräckning och för att bevara freden i det euroatlantiska området.

Utskottet vill även fortsättningsvis understryka att Sverige som Natomedlem ska fortsätta att främja grundvärden i svensk utrikes- och säkerhetspolitik, stå upp för folkrätten, mänskliga rättigheter och jämställdhet och vara en stark röst för rustningskontroll, nedrustning och ickespridning. Utskottet noterar att alliansens strategiska koncept från 2022 slår fast att Natos tre huvuduppgifter fortsätter att vara avskräckning och försvar, civil och militär krishantering och förebyggande av kriser, samt säkerhetssamarbete.

När det gäller Sveriges agerande i fråga om Nato och kärnvapen som lyfts fram i en motion vill utskottet anföra följande. Utskottet konstaterar liksom i sitt betänkande om Sveriges anslutning till Nato att ett medlemskap i Nato även omfattar ett åtagande till organisationens kärnvapendoktrin och den strategiska avskräckningen (prop. 2022/23:74, bet. 2022/23:UU16, rskr. 2022/23:148).

Samtidigt är Nato en mellanstatlig organisation där varje medlemsstat behåller sin politiska självständighet, och alliansen fattar sina beslut genom enhällighet. Organisationens mellanstatliga grund innebär att varje medlem behåller rätten att besluta om en eventuell utplacering av kärnvapen samt en permanent utplacering av utländska trupper på det egna territoriet. Varken Danmark eller Norge har ett förbehåll i sitt Natomedlemskap som förbjuder kärnvapen på respektive territorium. Båda länderna har emellertid gjort unilaterala deklarationer om att inte ha kärnvapen utplacerade på sina territorier i fredstid.

Utrikesutskottet konstaterade vidare i det ovannämnda betänkandet att Sveriges ansökan om medlemskap i Nato hade lämnats in utan förbehåll. Utskottet stod bakom denna hållning men ansåg liksom regeringen i propositionen (prop. 2022/23:74) att det på samma sätt som i övriga nordiska länder inte fanns skäl att ha kärnvapen eller permanenta baser på svenskt territorium i fredstid. Utskottet instämmer fortsatt i detta.

Ur avsnittet "Säkerhetspolitik" i betänkandet, som även gäller punkterna 1, 2 och 3. Läs betänkandet

Utskottet anser liksom i betänkande 2023/24:UU11 att Sverige har ett fundamentalt intresse av att NPT-fördragets ställning som överordnat ramverk för global nedrustning och icke-spridning består. Fördraget är den centrala arenan för multilateral nedrustningsdiplomati, och det är i denna icke-spridningskontext som kärnvapenstaterna har gjort nedrustningsåtaganden.

Utskottet vill understryka vikten av att konkreta framsteg nås vid nästa översynskonferens och noterar i det sammanhanget regeringens pågående arbete med det s.k. Stockholmsinitiativet. Initiativet består av en politisk dimension för att stärka nedrustningsprocesser, tillsammans med en konkret ansats i fråga om nödvändigheten av att finna vägar för att genomföra redan gjorda åtaganden. Utskottet delar regeringens bedömning att det kan bidra till att reducera dagens förhöjda risker, förbättra samarbetsklimatet och stärka förtroendet stater emellan.

Utskottet står fast vid sin bedömning i betänkande 2023/24:UU20 att Sveriges fortsatta engagemang i frågor om nedrustning, icke-spridning och rustningskontroll inte påverkas av ett Natomedlemskap. Parallellt med kärn-vapenavskräckning arbetar Nato aktivt för nedrustning. Alliansen vidhåller ett starkt engagemang för rustningskontroll, nedrustning och icke-spridning med ett uttalat mål om att skapa förutsättningar för en värld fri från kärnvapen. Detta är i linje med samtliga allierades åtaganden inom ramen för icke-spridningsfördraget (NPT). Utskottet konstaterar att fem av alliansens medlemmar också deltar i det s.k. Stockholmsinitiativet för kärnvapen-nedrustning, däribland Tyskland som tillsammans med Sverige har det informella ordförandeskapet för initiativet.

Utskottet stöder fortsatt den dåvarande regeringens beslut att inte under-teckna konventionen om förbud mot kärnvapen (Treaty on the Prohibition of Nuclear Weapons, TPNW). Utskottet välkomnar att den nuvarande regeringen tydliggjort Sveriges inställning genom att inte delta som observatör i det andra och tredje partsmötet för TPNW.

Mot bakgrund av det som anförs ovan avstyrker utskottet motionerna 2024/25:55 (V) yrkande 8, 2024/25:3038 (MP) yrkande 100, 2025/26:2368 (V) yrkandena 2 och 14, 2024/25:3107 (S) yrkande 31, 2024/25:3162 (C) yrkandena 57 och 58, 2025/26:3410 (MP) yrkande 11, 2025/26:3623 (S) yrkande 54 och 2025/26:3729 (C) yrkandena 72 och 73.

Ur avsnittet "Globala nedrustningsförhandlingar" i betänkandet, som även gäller punkt 6. Läs betänkandet

Utskottet anser liksom i betänkande 2023/24:UU11 att Sverige har ett fundamentalt intresse av att NPT-fördragets ställning som överordnat ramverk för global nedrustning och icke-spridning består. Fördraget är den centrala arenan för multilateral nedrustningsdiplomati, och det är i denna icke-spridningskontext som kärnvapenstaterna har gjort nedrustningsåtaganden.

Utskottet vill understryka vikten av att konkreta framsteg nås vid nästa översynskonferens och noterar i det sammanhanget regeringens pågående arbete med det s.k. Stockholmsinitiativet. Initiativet består av en politisk dimension för att stärka nedrustningsprocesser, tillsammans med en konkret ansats i fråga om nödvändigheten av att finna vägar för att genomföra redan gjorda åtaganden. Utskottet delar regeringens bedömning att det kan bidra till att reducera dagens förhöjda risker, förbättra samarbetsklimatet och stärka förtroendet stater emellan.

Utskottet står fast vid sin bedömning i betänkande 2023/24:UU20 att Sveriges fortsatta engagemang i frågor om nedrustning, icke-spridning och rustningskontroll inte påverkas av ett Natomedlemskap. Parallellt med kärn-vapenavskräckning arbetar Nato aktivt för nedrustning. Alliansen vidhåller ett starkt engagemang för rustningskontroll, nedrustning och icke-spridning med ett uttalat mål om att skapa förutsättningar för en värld fri från kärnvapen. Detta är i linje med samtliga allierades åtaganden inom ramen för icke-spridningsfördraget (NPT). Utskottet konstaterar att fem av alliansens medlemmar också deltar i det s.k. Stockholmsinitiativet för kärnvapen-nedrustning, däribland Tyskland som tillsammans med Sverige har det informella ordförandeskapet för initiativet.

Utskottet stöder fortsatt den dåvarande regeringens beslut att inte under-teckna konventionen om förbud mot kärnvapen (Treaty on the Prohibition of Nuclear Weapons, TPNW). Utskottet välkomnar att den nuvarande regeringen tydliggjort Sveriges inställning genom att inte delta som observatör i det andra och tredje partsmötet för TPNW.

Mot bakgrund av det som anförs ovan avstyrker utskottet motionerna 2024/25:55 (V) yrkande 8, 2024/25:3038 (MP) yrkande 100, 2025/26:2368 (V) yrkandena 2 och 14, 2024/25:3107 (S) yrkande 31, 2024/25:3162 (C) yrkandena 57 och 58, 2025/26:3410 (MP) yrkande 11, 2025/26:3623 (S) yrkande 54 och 2025/26:3729 (C) yrkandena 72 och 73.

Ur avsnittet "Globala nedrustningsförhandlingar" i betänkandet, som även gäller punkt 5. Läs betänkandet

Utöver de yrkanden som behandlas tidigare i detta betänkande finns förslag i ett antal motioner som är föremål för förenklad motionsberedning enligt de riktlinjer som riksdagen har fastslagit med anledning av Riksdagskommitténs betänkande Riksdagen i en ny tid (framst. 2005/06:RS3, bet. 2005/06:KU21, rskr. 2005/06:333–335) och i enlighet med promemorian Förenklad motions-beredning under valperioden 2022–2026 som utrikesutskottet fastställde den 5 oktober 2023 (prot. 2023/24:3). Utskottet har under beredningen kommit fram till att de yrkanden som redo visas i bilaga 2 inte kan vara aktuella för något tillkännagivande från riksdagen, och ett enigt utskott avstyrker dessa motioner. Detta kan innebära att partier vidhåller de synpunkter som framförs i motionsyrkandena men att de avstår från att ge uttryck för dem i detta betänkande.

Reservationer

1.

Säkerhetspolitik, punkt 1 (S)

av Morgan Johansson (S), Linnéa Wickman (S), Johan Büser (S), Azra Muranovic (S) och Lena Johansson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2025/26:3556 av Peter Hultqvist m.fl. (S) yrkande 43 och

2025/26:3623 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkandena 47 och 65 samt

avslår motionerna

2024/25:3038 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 17,

2025/26:2368 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 6,

2025/26:3405 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkande 1,

2025/26:3509 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 31 och

2025/26:3729 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkandena 7 och 74.

Ställningstagande

Diplomati och dialog är våra främsta verktyg för en fredlig utveckling. För oss är det centralt att värna ett välfungerande internationellt samarbete mellan länder för att säkerställa gemensam säkerhet och sträva efter att uppnå vårt mål om fred och frihet.

Vi ska vara en tydlig förespråkare för mänskliga rättigheter, demokratisk utveckling, rättsstatens principer och jämställdhet, och vi ska bidra till att dessa kärnvärden beaktas i det internationella fredsfrämjande arbetet. Sveriges arbete för en fredligare och säkrare värld ska bedrivas inom och i nära samarbete med organisationer som FN, EU, OSSE och Nato.

FN:s verksamhet för att bygga, bevara och vid behov tvinga fram fred är viktig. Principen om skyldighet att skydda ska följas. De länder som angriper sin egen befolkning ska inte kunna hänvisa till suveränitet för att undvika att världssamfundet ingriper. Sverige ska fortsätta sitt aktiva engagemang och bidra med svensk trupp, poliser och annan civil personal i internationella insatser inom ramen för FN, EU, Nato och OSSE. För alla fredsbevarande och fredsframtvingande operationer som Sverige deltar i ska det finnas ett tydligt folkrättsligt mandat. Nya hot, som gränsöverskridande organiserad brottslighet och terrorism, påverkar tydligt den fredsbevarande verksamheten. Vi ska kontinuerligt anpassa oss efter hur svenska insatser bäst kan bidra. Demokratiska västländers bidrag till FN:s militära insatser är av stor betydelse. Dels för den militära kompetensen i FN systemet och förmågan i respektive mission, dels för att upprätthålla trovärdigheten i FN som organisation. Sverige behöver sträva efter att kontinuerligt bidra i freds-bevarande FN-missioner.

Sverige ska fortsätta arbetet för att stärka OSSE:s roll som plattform för dialog, konfliktlösning och ansvarsutkrävande. OSSE:s valövervakning och observationer fyller också en viktig funktion för att kartlägga den demo-kratiska utvecklingen i olika länder. Vi stöder OSSE:s breda säkerhetsbegrepp som länkar samman säkerhet med mänskliga rättigheter, demokratin och rätts-statens principer. Inom många av OSSE:s länder utmanas nu såväl demokratin och rättsstatens principer som mänskliga rättigheter. Rättigheter som socialdemokratin internationellt har slagits för urholkas. Det gäller t.ex. rättigheter för etniska, religiösa och sexuella minoriteter.

2.

Säkerhetspolitik, punkt 1 (V)

av Håkan Svenneling (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:2368 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 6 och

avslår motionerna

2024/25:3038 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 17,

2025/26:3405 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkande 1,

2025/26:3509 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 31,

2025/26:3556 av Peter Hultqvist m.fl. (S) yrkande 43,

2025/26:3623 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkandena 47 och 65 samt

2025/26:3729 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkandena 7 och 74.

Ställningstagande

Målet med en feministisk utrikes- och säkerhetspolitik är alltid att förebygga och förhindra att krig och konflikter över huvud taget bryter ut. Sverige bör i högre utsträckning prioritera arbetet med att förebygga väpnade konflikter.

Krig och väpnade konflikter påverkar kvinnor och män på olika sätt och i olika utsträckning. En fredsprocess som leder till att våldet mot män upphör innebär inte per automatik att våldet mot kvinnor upphör. Kvinnor och barn är de som drabbas hårdast i en konflikt, och betydande resurser måste därför satsas på deras behov av skydd och stöd både under och efter en konflikt.

3.

Säkerhetspolitik, punkt 1 (C)

av Kerstin Lundgren (C).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3729 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkandena 7 och 74 samt

avslår motionerna

2024/25:3038 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 17,

2025/26:2368 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 6,

2025/26:3405 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkande 1,

2025/26:3509 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 31,

2025/26:3556 av Peter Hultqvist m.fl. (S) yrkande 43 och

2025/26:3623 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkandena 47 och 65.

Ur avsnittet "Motioner som bereds förenklat" i betänkandet. Läs betänkandet