Internationella relationer

Sverige befinner sig i en tid präglad av krig i Europa, ökade oroligheter i Mellanöstern, ökande geopolitisk rivalitet och allvarliga utmaningar mot den regelbaserade världsordningen. Den ryska fullskaliga invasionen av Ukraina har försatt Europa i det allvarligaste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskrigets slut. Mot denna bakgrund ställer sig utskottet liksom tidigare bakom att regeringen ger närområdet högsta prioritet i utrikes- och säkerhetspolitiken och att stödet till Ukraina är regeringens främsta utrikespolitiska uppgift.

Hoten mot fred, frihet, demokrati och mänskliga rättigheter ökar. Därmed ökar även behovet av starkt internationellt samarbete. Samarbete med likasinnade länder stärker vår motståndskraft och vårt inflytande i en alltmer oförutsägbar värld. Utskottet och det sammansatta utrikes- och försvarsutskottet har vid flera tillfällen (bet. 2023/24:UU11, bet. 2024/25:UFöU1 och bet. 2024/25:UU7) betonat att regeringen ska fortsätta att främja grundvärden i utrikes- och säkerhetspolitiken. Detta innebär bl.a. att Sverige inom olika internationella organisationer ska värna den regelbaserade världsordningen, den europeiska säkerhetsordningen, demokrati, frihet, mänskliga rättigheter och jämställdhet. Utskottet vill i likhet med i sitt principiella ställningstagande i betänkande 2024/25:UU15 framhålla det centrala i att upprätthålla en regelbaserad världsordning. Folkrätten är en hörnsten i Sveriges utrikespolitik. Att upprätthålla den regelbaserade världsordningen, med FN-stadgan i grunden, är helt avgörande för vårt lands säkerhet och för stabiliteten i världen. Utskottet konstaterar att regeringen i olika sammanhang lyfter fram folkrätten och att dessa grundvärden upprepas av regeringen i utrikesdeklarationen för 2026 och i utrikespolitikens inriktning i budgetpropositionen för 2026.

Utskottet understryker att Sverige behöver fortsätta att ha ett osvikligt globalt engagemang. Sveriges medlemskap i internationella organisationer möjliggör genomslag för rikets utrikes- och säkerhetspolitik, och organisationerna utgör en effektiv plattform för sakpolitiska prioriteringar. Sverige bör därför, som framförs i budgetpropositionen för 2026, vara en drivande, konstruktiv och engagerad medlem i dessa organisationer. Det är också välkommet att regeringen i utrikesdeklarationen framhåller att globala utmaningar inte enbart kan lösas med våra allierade eller närmaste likasinnade länder. Utskottet ser positivt på att regeringen lyfter fram samarbete med likasinnade länder i Asien, Afrika och Latinamerika som värderar och upprätthåller gemensamma institutioner och spelregler, och utskottet instämmer i att Sverige behöver bygga globala partnerskap som gör landet både säkrare och ekonomiskt starkare. Utskottet vill framhålla att ett osvikligt stöd till Ukraina även innebär ett försvar av den regelbaserade världsordningen. Vidare vill utskottet lyfta fram att FN är en av de främsta förvaltarna av en regelbaserad världsordning samt global fred och säkerhet. Främjandet av en regelbaserad världsordning innebär en motvikt mot en ordning där stormaktsintressen styr. Utskottet konstaterar att regeringen inom FN enligt budgetpropositionen (prop. 2025/26:1 utg.omr. 5) kommer att fortsätta att stå upp för folkrätten, FN-stadgan samt internationella normer och överenskommelser. Utskottet står bakom regeringens avsikt att bevaka och agera på bl.a. Kinas och Rysslands ambitioner att undergräva mänskliga fri- och rättigheter och omforma den regelbaserade världsordningen för sina egna syften. Alla försök att underminera folkrätten och den regelbaserade världsordningen måste bemötas.

Sedan beslutet om att upphäva vissa riksdagsbindningar i fråga om politiken för global utveckling som föreslogs i budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 7, bet. 2024/25:UU2, rskr. 2024/25:111–113) tar regeringens arbete med att utveckla samstämmighetspolitiken sin utgångspunkt i Agenda 2030 och i regeringens reformagenda för biståndet (Bistånd för en ny era – Frihet, egenmakt och hållbar tillväxt, UD2023/17726). I regeringens senaste skrivelse om Sveriges genomförande av Agenda 2030 (skr. 2024/25:66) anförs att samordning och samstämmighet mellan olika politikområden, såsom säkerhetspolitiken, utrikespolitiken, utvecklingspolitiken, handelspolitiken, klimatpolitiken och migrationspolitiken, främjar långsiktighet, effektivitet och resultat samt ökar genomslaget för svenska intressen globalt. Utskottet instämmer i att en samstämmig politik ger ett tydligt mervärde och kan konstatera att regeringen har vidtagit åtgärder för att säkerställa genomslag och samstämmighet i genomförandet av sin politik. Detta gäller dels reformagendan för biståndet, dels strategin för Sveriges utrikeshandel, investeringar och globala konkurrenskraft (UD2023/01758). Av reformagendan framgår bl.a. att tydligare styrning ska säkerställa att biståndet är en effektiv del av den samlade svenska utrikespolitiken. Det svenska bidraget till internationell utveckling ska ligga i linje med Sveriges övriga politik för internationellt samarbete. För att stärka samordningen mellan utvecklingspolitiken, utrikespolitiken, säkerhetspolitiken, handelspolitiken, klimatpolitiken och migrationspolitiken avser regeringen bl.a. att introducera ett nytt koncept med landstrategier. Vidare lyfts synergier mellan utvecklingssamarbetet, främjandet och handelspolitiken fram, vilket även framhålls i strategin för Sveriges utrikeshandel, investeringar och globala konkurrenskraft.

Vikten av att värna den regelbaserade världsordningen gäller enligt utskottet även på handelsområdet. Den internationella konkurrensen har blivit hårdare och många länder driver en mer protektionistisk linje genom en aktivare industripolitik, vilket bl.a. innebär nya handelshinder och exportrestriktioner. Den säkerhetspolitiska situationen får konsekvenser även på handelsområdet. De ökade geopolitiska spänningarna, kriget i Ukraina, utdragna handelskonflikter och återkommande tullhot har påverkat världshandeln och medfört en global trend som fortsätter att gå mot försämrad förutsebarhet för företag, ökad protektionism och unilateralt agerande. I budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 24) anger regeringen att en regelbaserad handel och fria handelsflöden är avgörande för Sverige eftersom den svenska ekonomin är starkt integrerad med omvärlden. Utskottet delar denna bedömning och framhåller att det sedan länge finns ett brett stöd i riksdagen för uppfattningen att frihandel i grunden är något positivt och därmed en viktig princip att värna. Utskottet anser liksom näringsutskottet (t.ex. bet. 2024/25:NU13) att Sverige även fortsättningsvis bör vara en tydlig röst inom EU och internationella forum som Världshandelsorganisationen (WTO) för en öppen och fri handel och för att motverka protektionistiska tendenser och konstaterar att så är fallet enligt budgetpropositionen för 2026. Detta blir allt viktigare i takt med att protektionismen ökar. Utskottet välkomnar även att regeringen den 18 december 2025 lanserade initiativet Made with Sweden i syfte att öka svensk export, främja investeringar och stärka internationella samarbeten i en tid av ökande protektionism.

Ur avsnittet "Utrikespolitikens inriktning" i betänkandet, som även gäller punkt 6. Läs betänkandet

Utlandsmyndigheterna är regeringens och Regeringskansliets förlängda arm i världen. De stärker genomslaget för regeringens politik, representerar Sverige, tillvaratar och bevakar svenska intressen i utlandet samt bistår vid behov personer hemmahörande i Sverige med konsulär hjälp utomlands. Utlandsmyndigheterna har även en viktig roll i att främja en positiv bild av Sverige samt handel mellan Sverige och andra länder. Utskottet påminner om sitt ställningstagande i yttrande 2025/26:UU1y att Sverige behöver en effektiv och välrustad utrikesförvaltning både i Stockholm och på plats ute i världen. Det är viktigt för att upprätthålla relationer som ligger till grund för samarbete inom utrikespolitiken, utvecklingssamarbetet och internationellt samarbete i övrigt med andra länder, regioner och multilaterala organisationer.

Utskottet konstaterar att stödet för mänskliga rättigheter och demokrati, inklusive frågor som rör hbtqi, jämställdhet, stöd till civilsamhället och arbetet mot människohandel, är grundläggande svenska värderingar som därmed präglar svensk utrikespolitik och också i förlängningen utlandsmyndigheternas verksamhet. Utrikesutskottet har behandlat dessa frågor i sak i andra sammanhang, bl.a. inom ramen för återkommande betänkanden om mänskliga rättigheter (t.ex. bet. 2022/23:UU15, bet. 2023/24:UU14 och bet. 2025/26:UU14). Utrikesutskottet noterar att Sverige har utsett en särskild ambassadör för mänskliga rättigheter som har i uppdrag att förstärka arbetet med regeringens prioriteringar när det gäller mänskliga rättigheter. Ambassadören ska vara en extra resurs för UD och utlandsmyndigheterna i det löpande arbetet och bidra till att öka synligheten för Sveriges politik på området, och fokus ligger på dialog med stater, organisationer och det civila samhället liksom på olika former av utåtriktat arbete.

Utskottet instämmer i vad konstitutionsutskottet tidigare har framfört i bl.a. betänkande 2022/23:KU24 vid behandlingen av yrkanden om utrikesrepresentationen, nämligen att riksdagen inte har till uppgift att fatta beslut i frågor som rör utrikesförvaltningens organisation och förändringar inom utrikesrepresentationen. Utskottet vill även, i likhet med i yttrande 2022/23:UU2y, påminna om att det följer av regeringsformen att regeringen beslutar om Regeringskansliets och därmed utrikesförvaltningens organisation och fördelningen av resurser inom utrikesförvaltningen och utrikesrepresentationen inom ramen för det anslag som riksdagen har fattat beslut om. Detta anslag avser hela Regeringskansliet utan att specificera utrikesförvaltningens del. Enligt utskottet är detta en lämplig ordning. Däremot vill utskottet framhålla att regeringen löpande förväntas informera och rådgöra med riksdagen, bl.a. genom utrikesutskottet, när det finns information inför beslut om strategiska förändringar i utrikesrepresentationen. Sveriges internationella relationer påverkas av om en utlandsmyndighet öppnas eller stängs, och sådana beslut bör därför vara långsiktiga och bygga på väl förankrade strategier. Utskottet kan konstatera att så har skett vid flera tillfällen under valperioden. Denna information inför enskilda beslut är ett viktigt komplement till utskottets löpande bevakning av utrikesförvaltningens utveckling. I denna ingår utskottets årliga yttrande till konstitutionsutskottet i budgetberedningen och de upplysningar som utskottet hämtar in från regeringen i anslutning till detta. Utskottet utgår från att regeringen fortsätter att samråda med riksdagen när det finns information inför beslut om strategiska förändringar i utrikesrepresentationen.

Mot bakgrund av det som anförs ovan avstyrker utskottet motionerna 2024/25:3107 (S) yrkandena 39 och 42, 2024/25:3162 (C) yrkande 49, 2025/26:3509 (MP) yrkande 65, 2025/26:3533 (MP) yrkande 1, 2025/26:3623 (S) yrkandena 60, 61 och 64 samt 2025/26:3729 (C) yrkande 63.

När det gäller frågan om barn som olovligen förs bort till eller hålls kvar i ett annat land omfattar den flera olika myndigheter och insatser inom olika politikområden. Utskottet begränsar sig i detta betänkande till att behandla den konsulära aspekten av frågan. Utskottet konstaterar att det konsulära stödet till svenskar utomlands är en kärnuppgift för utrikesförvaltningen. Att bistå barn och unga som hamnar i en nödsituation utomlands ingår i det konsulära uppdraget för utrikesförvaltningen. Utskottet ser med oro på att antalet fall av bortförda barn ökar, vilket framgår av budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 5). Utskottet konstaterar att UD:s möjligheter att bistå när ett barn olovligen har förts bort eller hålls kvar i ett annat land beror på om 1980 års Haagkonvention gäller mellan Sverige och det andra landet eller inte och att detta också i hög grad påverkar möjligheterna att återföra barnet.

Av budgetpropositionen för 2026 framgår att UD har anordnat en konferens för utlandsmyndigheterna i Mellanöstern och Nordafrika för att ytterligare stärka det konsulära arbetet med familjerelaterade tvångsärenden och personer med psykisk ohälsa. UD har även deltagit i ett antal externa utbildningsinsatser på hedersområdet, bl.a. för socialtjänsten, i syfte att stärka samarbetet och förbättra förutsättningarna i ärenden som rör personer som förts bort eller hålls kvar utomlands. Det framgår även att UD i rollen som svensk centralmyndighet har upprätthållit goda och täta förbindelser med andra länder, både genom löpande dialog och samarbete med andra länders centralmyndigheter i enskilda ärenden och genom aktivt deltagande vid internationella och bilaterala möten. I propositionen anges även att det har påbörjats en översyn för att göra det konsulära regelverket tydligare. Utskottet kan därmed konstatera att arbetet med barn som olovligen förs bort till eller hålls kvar i ett annat land fortgår och vidareutvecklas, och utskottet utgår från att regeringen, enligt vad som framförs i budgetpropositionen, kommer att fortsätta att värna det samarbete som finns med andra länder i gränsöverskridande barnärenden och som hanteras med stöd av internationella regelverk på civilrättens område.

Ur avsnittet "Utrikesförvaltningens organisation och uppdrag" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att den nuvarande situationen i Västsahara inte är ett hållbart alternativ. Av den senaste rapporten om Västsahara från FN:s generalsekreterare (S/2025/612) från den 30 september 2025 framgår att säkerhetssituationen är spänd och att det pågår lågintensiva stridigheter mellan Marocko och Polisario. Det framgår även av rapporten att kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter (OHCHR) inte har kunnat genomföra besök i Västsahara trots uppmaningar om detta i flera säkerhetsrådsresolutioner, vilket bidrar till svårigheter att göra en omfattande och opartisk bedömning av situationen för de mänskliga rättigheterna. I rapporten beskrivs vidare bl.a. att OHCHR har fått rapporter om ökade begränsningar för yttrandefriheten samt mötes- och demonstrationsfriheten. Rapporten beskriver även den prekära situationen i flyktinglägren i Tindouf och lyfter fram behovet av att förbättra situationen för mänskliga rättigheter för västsahariska flyktingar.

Trots svårigheterna att finna en lösning på konflikten understryker utskottet att det internationella samfundet måste fortsätta att stödja en process och insatser som kan leda till en lösning på den nu över 50 år långa konflikten. Utskottet noterar att det under FN:s ledning fortgår ett arbete för en politisk lösning, bl.a. genom generalsekreterarens sändebud Staffan De Mistura. FN:s säkerhetsråd förlängde senast den 31 oktober 2025 mandatet för FN-insatsen Minurso. Utskottet konstaterar att tidigare initiativ från medlemmar av FN:s säkerhetsråd för att utöka Minursos mandat med en MR-komponent inte har funnit stöd i FN:s säkerhetsråd och att FN:s säkerhetsrådsresolution 2797 (2025) om förnyat mandat för Minurso inte innebär någon ändring av mandatet i denna riktning. Av resolutionen framgår att FN:s generalsekreterare ges i uppdrag att inom sex månader presentera en strategisk översyn av insatsens framtida mandat som tar i beaktande resultatet av de pågående förhandlingarna.

Av ett uttalande från UD om FN-processen kring Västsahara från den 19 januari 2026 framgår att Sverige återkommande har påtalat vikten av en rättvis, hållbar och ömsesidigt godtagbar lösning på Västsaharafrågan, i enlighet med FN:s säkerhetsrådsresolutioner och FN-stadgan. Sverige ger i uttalandet sitt fulla stöd till FN:s generalsekreterares personliga sändebud för Västsahara och hans arbete för att få till stånd en politisk lösning inom ramen för den FN-ledda processen. Sverige uttrycker även stöd för Marockos autonomiplan, i ljuset av säkerhetsrådsresolution 2797, som en trovärdig grund för förhandlingar för att nå en ömsesidigt accepterad, hållbar och rättvis politisk lösning i överensstämmelse med FN-stadgan och som tillgodoser det västsahariska folkets rätt till självbestämmande. Sverige uppmanar i uttalandet parterna att, i enlighet med säkerhetsrådsresolution 2797, engagera sig i förhandlingar och ser fram emot att ta del av Marockos uppdaterade förslag, liksom andra konstruktiva bidrag från parterna.

Av en interpellationsdebatt med tidigare utrikesminister Tobias Billström den 26 april 2024 (ip. 2023/24:607) framgår att Sveriges ambassad i Rabat återkommande reser till Västsahara för möten med bl.a. representanter från Minurso och civilsamhällets organisationer och att ambassaden i Alger regelbundet besöker flyktinglägren i Tindouf. Utskottet vill även lyfta fram att Sverige under lång tid har gett stöd till de västsahariska flyktinglägren, både genom kärnstöd till FN-organen UNHCR, Unicef och WFP och genom bilateralt stöd via Sida.

Utskottet beklagar uppgifterna om att OHCHR inte har kunnat genomföra besök i Västsahara och anser liksom regeringen att oberoende och opartisk informationsinhämtning är nödvändigt för att bevaka situationen när det gäller mänskliga rättigheter i Västsahara. Utskottet delar regeringens bedömning om vikten av att parterna samarbetar med det internationella samfundet för att garantera att de mänskliga rättigheterna respekteras, utifrån parternas skyldigheter under internationell rätt. Utskottet vill lyfta fram behovet av att situationen för de mänskliga rättigheterna i Västsahara och i flyktinglägren i Tindouf förbättras och förutsätter att regeringen fortsätter att ta upp frågor relaterade till mänskliga rättigheter i sin regelbundna dialog med de marockanska myndigheterna.

Utskottet avstyrker mot bakgrund av det som anförs ovan motionerna 2025/26:852 (S), 2025/26:2776 (V) yrkandena 21 och 24 samt 2025/26:3622 (S) yrkande 32.

Ur avsnittet "Västsahara" i betänkandet, som även gäller punkt 5. Läs betänkandet

Sverige befinner sig i en tid präglad av krig i Europa, ökade oroligheter i Mellanöstern, ökande geopolitisk rivalitet och allvarliga utmaningar mot den regelbaserade världsordningen. Den ryska fullskaliga invasionen av Ukraina har försatt Europa i det allvarligaste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskrigets slut. Mot denna bakgrund ställer sig utskottet liksom tidigare bakom att regeringen ger närområdet högsta prioritet i utrikes- och säkerhetspolitiken och att stödet till Ukraina är regeringens främsta utrikespolitiska uppgift.

Hoten mot fred, frihet, demokrati och mänskliga rättigheter ökar. Därmed ökar även behovet av starkt internationellt samarbete. Samarbete med likasinnade länder stärker vår motståndskraft och vårt inflytande i en alltmer oförutsägbar värld. Utskottet och det sammansatta utrikes- och försvarsutskottet har vid flera tillfällen (bet. 2023/24:UU11, bet. 2024/25:UFöU1 och bet. 2024/25:UU7) betonat att regeringen ska fortsätta att främja grundvärden i utrikes- och säkerhetspolitiken. Detta innebär bl.a. att Sverige inom olika internationella organisationer ska värna den regelbaserade världsordningen, den europeiska säkerhetsordningen, demokrati, frihet, mänskliga rättigheter och jämställdhet. Utskottet vill i likhet med i sitt principiella ställningstagande i betänkande 2024/25:UU15 framhålla det centrala i att upprätthålla en regelbaserad världsordning. Folkrätten är en hörnsten i Sveriges utrikespolitik. Att upprätthålla den regelbaserade världsordningen, med FN-stadgan i grunden, är helt avgörande för vårt lands säkerhet och för stabiliteten i världen. Utskottet konstaterar att regeringen i olika sammanhang lyfter fram folkrätten och att dessa grundvärden upprepas av regeringen i utrikesdeklarationen för 2026 och i utrikespolitikens inriktning i budgetpropositionen för 2026.

Utskottet understryker att Sverige behöver fortsätta att ha ett osvikligt globalt engagemang. Sveriges medlemskap i internationella organisationer möjliggör genomslag för rikets utrikes- och säkerhetspolitik, och organisationerna utgör en effektiv plattform för sakpolitiska prioriteringar. Sverige bör därför, som framförs i budgetpropositionen för 2026, vara en drivande, konstruktiv och engagerad medlem i dessa organisationer. Det är också välkommet att regeringen i utrikesdeklarationen framhåller att globala utmaningar inte enbart kan lösas med våra allierade eller närmaste likasinnade länder. Utskottet ser positivt på att regeringen lyfter fram samarbete med likasinnade länder i Asien, Afrika och Latinamerika som värderar och upprätthåller gemensamma institutioner och spelregler, och utskottet instämmer i att Sverige behöver bygga globala partnerskap som gör landet både säkrare och ekonomiskt starkare. Utskottet vill framhålla att ett osvikligt stöd till Ukraina även innebär ett försvar av den regelbaserade världsordningen. Vidare vill utskottet lyfta fram att FN är en av de främsta förvaltarna av en regelbaserad världsordning samt global fred och säkerhet. Främjandet av en regelbaserad världsordning innebär en motvikt mot en ordning där stormaktsintressen styr. Utskottet konstaterar att regeringen inom FN enligt budgetpropositionen (prop. 2025/26:1 utg.omr. 5) kommer att fortsätta att stå upp för folkrätten, FN-stadgan samt internationella normer och överenskommelser. Utskottet står bakom regeringens avsikt att bevaka och agera på bl.a. Kinas och Rysslands ambitioner att undergräva mänskliga fri- och rättigheter och omforma den regelbaserade världsordningen för sina egna syften. Alla försök att underminera folkrätten och den regelbaserade världsordningen måste bemötas.

Sedan beslutet om att upphäva vissa riksdagsbindningar i fråga om politiken för global utveckling som föreslogs i budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg.omr. 7, bet. 2024/25:UU2, rskr. 2024/25:111–113) tar regeringens arbete med att utveckla samstämmighetspolitiken sin utgångspunkt i Agenda 2030 och i regeringens reformagenda för biståndet (Bistånd för en ny era – Frihet, egenmakt och hållbar tillväxt, UD2023/17726). I regeringens senaste skrivelse om Sveriges genomförande av Agenda 2030 (skr. 2024/25:66) anförs att samordning och samstämmighet mellan olika politikområden, såsom säkerhetspolitiken, utrikespolitiken, utvecklingspolitiken, handelspolitiken, klimatpolitiken och migrationspolitiken, främjar långsiktighet, effektivitet och resultat samt ökar genomslaget för svenska intressen globalt. Utskottet instämmer i att en samstämmig politik ger ett tydligt mervärde och kan konstatera att regeringen har vidtagit åtgärder för att säkerställa genomslag och samstämmighet i genomförandet av sin politik. Detta gäller dels reformagendan för biståndet, dels strategin för Sveriges utrikeshandel, investeringar och globala konkurrenskraft (UD2023/01758). Av reformagendan framgår bl.a. att tydligare styrning ska säkerställa att biståndet är en effektiv del av den samlade svenska utrikespolitiken. Det svenska bidraget till internationell utveckling ska ligga i linje med Sveriges övriga politik för internationellt samarbete. För att stärka samordningen mellan utvecklingspolitiken, utrikespolitiken, säkerhetspolitiken, handelspolitiken, klimatpolitiken och migrationspolitiken avser regeringen bl.a. att introducera ett nytt koncept med landstrategier. Vidare lyfts synergier mellan utvecklingssamarbetet, främjandet och handelspolitiken fram, vilket även framhålls i strategin för Sveriges utrikeshandel, investeringar och globala konkurrenskraft.

Vikten av att värna den regelbaserade världsordningen gäller enligt utskottet även på handelsområdet. Den internationella konkurrensen har blivit hårdare och många länder driver en mer protektionistisk linje genom en aktivare industripolitik, vilket bl.a. innebär nya handelshinder och exportrestriktioner. Den säkerhetspolitiska situationen får konsekvenser även på handelsområdet. De ökade geopolitiska spänningarna, kriget i Ukraina, utdragna handelskonflikter och återkommande tullhot har påverkat världshandeln och medfört en global trend som fortsätter att gå mot försämrad förutsebarhet för företag, ökad protektionism och unilateralt agerande. I budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 24) anger regeringen att en regelbaserad handel och fria handelsflöden är avgörande för Sverige eftersom den svenska ekonomin är starkt integrerad med omvärlden. Utskottet delar denna bedömning och framhåller att det sedan länge finns ett brett stöd i riksdagen för uppfattningen att frihandel i grunden är något positivt och därmed en viktig princip att värna. Utskottet anser liksom näringsutskottet (t.ex. bet. 2024/25:NU13) att Sverige även fortsättningsvis bör vara en tydlig röst inom EU och internationella forum som Världshandelsorganisationen (WTO) för en öppen och fri handel och för att motverka protektionistiska tendenser och konstaterar att så är fallet enligt budgetpropositionen för 2026. Detta blir allt viktigare i takt med att protektionismen ökar. Utskottet välkomnar även att regeringen den 18 december 2025 lanserade initiativet Made with Sweden i syfte att öka svensk export, främja investeringar och stärka internationella samarbeten i en tid av ökande protektionism.

Ur avsnittet "Utrikespolitikens inriktning" i betänkandet, som även gäller punkt 1. Läs betänkandet