Strategisk exportkontroll 2025 – krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

När det gäller vapenexport till enskilda länder konstaterar utskottet att den svenska tillståndsprövningen bygger på en helhetsbedömning med utgångspunkt i regeringens riktlinjer och etablerad praxis. Riktlinjerna utgör de principer som ska vara vägledande vid tillståndsprövningen. Vidare beaktas i tillståndsprövningen kriterierna i EU:s gemensamma ståndpunkt (2008/944/Gusp) och FN:s vapenhandelsfördrag. ISP har som fristående myndighet till uppgift att självständigt pröva ansökningar om tillstånd i enlighet med regelverket i dess helhet. Den svenska tillståndsprövningen av utförsel av krigsmateriel och annan utlandssamverkan bygger även på en uppdelning av de utrikespolitiska hindren i ovillkorliga hinder och villkorliga hinder. Ett ovillkorligt hinder innebär att en utförsel eller annan utlandssamverkan är utesluten. De ovillkorliga hindren är således hinder som förbjuder export trots att det kan vara påkallat utifrån säkerhets- eller försvarspolitiska skäl. Utskottet framhåller att ett beslut av FN:s säkerhetsråd, av EU eller av OSSE om ett vapenembargo utgör ett sådant ovillkorligt hinder. Utskottet konstaterar vidare att det i ärenden där det inte finns några ovillkorliga hinder ska göras en helhetsbedömning där hänsyn tas till alla omständigheter som är betydelsefulla för ärendet. Förekomsten av ett ovillkorligt hinder innebär att det finns en presumtion för att tillstånd inte ska ges, men det ska också ställas mot de breda säkerhets- och försvarspolitiska intressen som kan finnas i det enskilda fallet. I riktlinjerna anges att respekt för mänskliga rättigheter och den mottagande statens demokratiska status utgör centrala villkor vid tillståndsprövningen. Det följer av de svenska riktlinjerna att Sverige endast exporterar krigsmateriel till en stat, en statlig myndighet eller en mottagare som auktoriserats av en stat.

Utskottet konstaterar att Exportkontrollrådet (EKR) bistår ISP med uttolkningen av riktlinjerna för enskilda ärenden. EKR är ett parlamentariskt sammansatt rådgivande organ för exportkontrollfrågor som har till syfte att öka insynen och samrådet i krigsmaterielexportfrågor samt tillföra ISP sakkunskap och kontinuerlig utblick i utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska frågor. Utskottet vill framhålla att samråden även ger förutsättningar för en bred politisk förankring av exportkontrollpolitiken och kontinuitet i den politik som förs.

När det gäller frågan om s.k. avledning, dvs. att den exporterade materielen hamnar hos en annan slutanvändare än den avsedda, vill utskottet hänvisa till sitt ställningstagande i betänkande 2024/25:UU9. Där noterade utskottet bl.a. att grunden för en effektiv exportkontroll där krigsmateriel inte hamnar i orätta händer är att göra själva tillståndsprövningen med stor noggrannhet och omsorg samt att återhållsamhet iakttas när det finns risk för avledning. Redan vid ISP:s prövning av om en exportaffär ska beviljas görs en bedömning av avledningsrisken. Av skrivelsen framgår det att krigsmateriel som har exporterats från Sverige enligt det nuvarande regelverket vanligen är förenad med slutanvändaråtaganden som köparen har gjort genom att underteckna ett slutanvändarintyg. Det framgår även av riktlinjerna att en stat som i strid med ett åtagande gentemot Sverige har tillåtit eller underlåtit att förhindra vidareexport av svensk krigsmateriel i princip inte ska komma i fråga som mottagare av sådan materiel från Sverige så länge omständigheterna kvarstår. Utskottet noterar vidare att efterkontroller i utlandet, vilka är en del av ISP:s uppdrag, är ett komplement till strikt exportkontroll och slutanvändaråtaganden, och att dessa görs för att motverka att exporterad försvarsmateriel säljs vidare till någon annan mottagare än den som angivits i avtalet i samband med exporten. Utskottet anser därmed att det finns ett ändamålsenligt system för att motverka avledning som har stärkts ytterligare genom uppdraget till ISP om efterkontroller.

Sammantaget anser utskottet att motionerna 2025/26:1363 (S) yrkande 9, 2025/26:1814 (S) yrkande 6, 2025/26:3372 (MP) yrkande 15, 2025/26:3440 (V) yrkande 43 och 2025/26:4102 (V) yrkandena 8, 15 och 18 bör avstyrkas mot bakgrund av det som anförs ovan.

Ur avsnittet "Tillämpning av regelverket" i betänkandet. Läs betänkandet

Utskottet konstaterar att regeringens årliga skrivelse till riksdagen fyller en viktig roll för insynen i frågor som rör exportkontrollen och export av krigsmateriel och PDA. Regeringen har som ett led i arbetet för ökad öppenhet och transparens i årets skrivelse redovisat bl.a. detaljerad information om svenska företags tillhandahållande av krigsmateriel i utlandet. De uppgifter som har tillförts de senaste åren avser enligt skrivelsen bl.a. avslagsbeslut, avtal om samarbete och licenstillverkning och svenska företags ägande i utlandet. Framför allt redovisas i dag mer detaljerad information om beviljade utförseltillstånd och faktisk export av krigsmateriel. Årets statistik innehåller även, i likhet med förra årets, en särskild tabell om utförseltillstånd som beviljats för donationer av krigsmateriel till Ukraina. Skrivelsen innehåller stycken om exportkontroll och hållbar utveckling, exportkontroll och jämställdhet samt försvarsexporten ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv. Utskottet konstaterar även att regeringen i skrivelsen redogör för viktiga tendenser inom svensk och internationell exportkontroll, inklusive omvärldsutvecklingen och dess påverkan på exportkontrollen. Utskottet anser mot bakgrund av det som anförs ovan att skrivelsen är ändamålsenligt utformad och föreslår att motion 2025/26:4115 (MP) yrkande 3 avslås. Utskottet föreslår även att skrivelse 2025/26:114 läggs till handlingarna.

Ur avsnittet "Skrivelsen och dess utformning" i betänkandet, som även gäller punkt 4. Läs betänkandet

Utöver de yrkanden som behandlas tidigare i detta betänkande finns förslag i motioner som är föremål för förenklad motionsberedning enligt de riktlinjer som riksdagen har fastslagit med anledning av Riksdagskommitténs betänkande Riksdagen i en ny tid (framst. 2005/06:RS3, bet. 2005/06:KU21, rskr. 2005/06:333–335) och i enlighet med promemorian Förenklad motionsberedning under valperioden 2022–2026 som utrikesutskottet fastställde i oktober 2023. Utskottet har under beredningen kommit fram till att de yrkanden som redovisas i bilaga 2 inte kan vara aktuella för något tillkännagivande från riksdagen, och ett enigt utskott avstyrker yrkandena. Detta kan innebära att partier vidhåller de synpunkter som framförs i motionsyrkandena men att de avstår från att ge uttryck för dem i detta betänkande.

Reservationer

1.

Regelverket för exportkontroll, punkt 1 (V)

av Håkan Svenneling (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2025/26:2369 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkandena 8 och 9 samt

2025/26:3440 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 44 och

avslår motion

2025/26:3411 av Jacob Risberg m.fl. (MP) yrkandena 5 och 29.

Ställningstagande

Jag anser att Sverige inte ska vara ett land som indirekt stöder dödandet av oskyldiga civila och att alla militära kontakter med Israel därför omgående ska avbrytas. Sverige måste säkerställa att inga transporter av militär materiel till Israel sker via transitering genom Sverige. Jag anser därför att regeringen bör återkomma med förslag om lagstiftning som förbjuder landning eller dockning vid svenska flygplatser och hamnar för transporter av krigsmateriel till Israel.

Kina beskrivs som världens mest övervakade land. Ett särskilt omfattande övervakningssystem är det som används för att kontrollera varje aspekt av det dagliga livet för invånarna i Xinjiang. Amnesty International har uppmärksammat hur teknik från Sverige riskerar att användas i Kinas massövervakning av minoriteter. Det är teknik som utgör ett hot mot rätten till privatliv, mötesfriheten, yttrandefriheten och religionsfriheten samt rätten att inte bli utsatt för diskriminering. Jag anser därför att regeringen bör återkomma med ett förslag om förbud mot export av teknik som kan förmodas användas av regimer i strid mot mänskliga rättigheter. Jag anser även att regeringen bör ta initiativ inom EU för att av export av sådan teknik stoppas.

2.

Regelverket för exportkontroll, punkt 1 (MP)

av Jacob Risberg (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2025/26:3411 av Jacob Risberg m.fl. (MP) yrkandena 5 och 29 samt

avslår motionerna

2025/26:2369 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkandena 8 och 9 samt

2025/26:3440 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 44.

Ställningstagande

Uigurerna i Xinjiang i Kina är en av de mest övervakade grupperna i världen. Massövervakning och ansiktsigenkänning används för att övervaka samhället. EU måste säkerställa att AI inte kan utnyttjas för massövervakning eller till att inskränka grundläggande fri- och rättigheter. Exporten av teknik till auktoritära stater måste därför ske under kontrollerade förhållanden. EU:s regelverk innebär att företag inom EU måste söka tillstånd för att exportera teknik med dubbla användningsområden till länder såsom Kina. I Sverige har Inspektionen för strategiska produkter (ISP) i uppdrag att säkerställa att produkter med dubbla användningsområden inte exporteras i strid med exportkontrollregelverket. Jag ser positivt på denna kontroll men anser att EU:s regelverk och kontrollen behöver skärpas eftersom vi ser allt fler exempel på export av både krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden till auktoritära länder. Affärsintressen får aldrig prioriteras framför mänskliga rättigheter. Massövervakningen måste omedelbart stoppas. Jag anser därför att regeringen aktivt bör verka för att EU genast inför ett totalförbud mot utveckling, produktion och försäljning av ansiktsigenkänningsteknik till auktoritära och icke-demokratiska stater. Jag anser även att Sverige bör införa ett totalförbud mot export av AI och övervakningsteknologi till Kina och andra auktoritära regimer.

3.

Tillämpning av regelverket, punkt 2 (S)

av Morgan Johansson (S), Alexandra Völker (S), Olle Thorell (S), Linnéa Wickman (S) och Johan Büser (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2025/26:1363 av Dzenan Cisija m.fl. (S) yrkande 9 och

2025/26:1814 av Aylin Nouri (S) yrkande 6 och

avslår motionerna

2025/26:3372 av Jacob Risberg m.fl. (MP) yrkande 15,

2025/26:3440 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 43 och

2025/26:4102 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkandena 8, 15 och 18.

Ställningstagande

Den pågående konflikten mellan Israel och Hamas har skapat ett omfattande mänskligt lidande. Flera tunga internationella aktörer har slagit fast att Israels agerande i Gaza uppfyller kriterierna för folkmord enligt folkmordskonventionen. Parallellt pågår rättsliga processer i Internationella domstolen (ICJ) och Internationella brottmålsdomstolen (ICC). De illegala bosättningarna på Västbanken och i östra Jerusalem, liksom det tilltagande bosättarvåldet, förvärrar situationen. Folkmordskonventionen förpliktigar oss att inte vänta till dess att folkmord är fastställt bortom allt tvivel. Skyldigheten är att agera redan vid risk för folkmord. Sverige ska inte bedriva vapenexport med stater som bryter mot eller inte lever upp till sina skyldigheter enligt folkmordskonventionen. Sverige behöver därför enligt oss agera mer kraftfullt och inte exportera eller på annat sätt bidra med försvarsmateriel eller teknik som kan användas i strid med internationell humanitär rätt.

Ur avsnittet "Motioner som bereds förenklat" i betänkandet. Läs betänkandet